Telmas födelse!
Telma föddes på en lördag, den 19 Juli 17,02 (va beräknad till den 31 juli)
Hade haft förvärkar sedan den 16, men bara på nätterna så till slut halv sex på morgonen den 19 ringde jag in och ville komma in för en kontroll för hade haft rätt såont av värkarna på natten, o de va jobbigt och sova.
Så klockan halv åtta kom världens bästa Jenna ner och tog hand om Teodor, medans svärmor kom och hämtade mig o Jimmy. På vägen in avtar självklart värkarna, så vart sur som en groda.
Kommer iaf in till förlossningen och de undersöker mig och gör en CTG, där då värkarna inte kommer alls tätt, men jag är öppen 3 cm =)... Barnmorskan jag hade då, tyckte vi skulle ta oss en långpromenad för o se om värkarna kom igång av sig själva istället för att de skulle sätta värkdropp, så vi gick till MC och käkade frukost, mkt gott va det, på dit vägen fick jag självklart mer o mer värkar o de gjorde dock ont nu, men hurtig som man är fortsatte jag o gå, och sen när vi kommer tillbaka vid tio undersöks jag igen och är då öppen 3 - 4 cm.. Jag säger då till att jag går lite till o ser om värkarna börjar på riktig.
Gick en halvtimme till, sen tillbaka igen. Då tog barnmorskan hål på hinnan o de forsade vatten =P..
sen va de bara o vänta tills värkarna kom, o de kom kan jag lova, riktigt jobbiga va de med.
Men jag höll ut.
Jimmy rymmde vid ett tiden för o hämta sina tabletter (mot hans hjärninflammation han fick efter borellian) o köpte cola, o chocklad till mig o en tidning. jag ligger i CTG en stund och sen när Jimmy kommer tillbaka har värkarna börjat mer o mer och blir tillsagd att gå mer för o se om värkarna blir tätare. Vid 14 tiden kommer narkosläkaren o sätter in EDA på mig, gör lite små ont, men ack så skönt de va efteråt. (vid detta laget tjöt jag nästan av värkarna)
Därefter får jag mer o mer värkar, uppe och går, går på toaletten eftersom jag fick dropp när jag kom in.
klockan 16 är jag öppen 5 cm, de tycker jag ska gå lite till, men jag har så ont, ÄVEN fast jag fick EDA så hade jag så ont, barnmorskan kom o klappade mig på huvudet o lugnade mig, Jimmy försökte prata med mig, men jag va så inne i mitt arbete att jag inte ville prata med ngn.. hade verkligen så ont.. barnmorskan ville att vi skulle röra på oss mer, men jag vägrade gå upp ur sängen för hade en så konstig känsla så undersöker hon mig 16.43 coh jag är då öppen 10 cm redan, jaa då va de bara o vänta på krystvärkarna sa hon, tur du inte hann upp, kunde ha blivit farligt sa hon o skrattade =).. tur jag fick en med humor, annars hade jag blivit galen =P
16.45 har jag riktigt ont och skriker nästan av smärta, så får lustgas, vilket faktiskt hjälpte då de värsta värkarna kommer, sen kommer trycket neråt, dags o börja krysta, krystvärkarna kom vid 17 och 17,02 är hon född :).. de tog alltså inte alls lång tid för mig o krysta. I journalen såtr det att flickan som glider lätt i framstupa kronbjuddning, läggs på mors mage, skriker =).. de va UNDERBART o höra henns skrika o hon va så sööööt! Såklart klippte J navelsträngen, han va bra under denna förlossning med, stöttade mig mkt och puschade mig. Vad hade jag gjort utan honom? vad hade jag gjort utan den underbara Barnmorskan jag hade?
efteråt undersöks både jag o Telma, jag sprack inget eller fick ngn bristning, vilket va underbart =)..
Telma ammas och mår bra. hade väldigt jobbiga eftervärkar men de gick ändå.
Telma vägde 3845 och var 51 cm lång.
Hade haft förvärkar sedan den 16, men bara på nätterna så till slut halv sex på morgonen den 19 ringde jag in och ville komma in för en kontroll för hade haft rätt såont av värkarna på natten, o de va jobbigt och sova.
Så klockan halv åtta kom världens bästa Jenna ner och tog hand om Teodor, medans svärmor kom och hämtade mig o Jimmy. På vägen in avtar självklart värkarna, så vart sur som en groda.
Kommer iaf in till förlossningen och de undersöker mig och gör en CTG, där då värkarna inte kommer alls tätt, men jag är öppen 3 cm =)... Barnmorskan jag hade då, tyckte vi skulle ta oss en långpromenad för o se om värkarna kom igång av sig själva istället för att de skulle sätta värkdropp, så vi gick till MC och käkade frukost, mkt gott va det, på dit vägen fick jag självklart mer o mer värkar o de gjorde dock ont nu, men hurtig som man är fortsatte jag o gå, och sen när vi kommer tillbaka vid tio undersöks jag igen och är då öppen 3 - 4 cm.. Jag säger då till att jag går lite till o ser om värkarna börjar på riktig.
Gick en halvtimme till, sen tillbaka igen. Då tog barnmorskan hål på hinnan o de forsade vatten =P..
sen va de bara o vänta tills värkarna kom, o de kom kan jag lova, riktigt jobbiga va de med.
Men jag höll ut.
Jimmy rymmde vid ett tiden för o hämta sina tabletter (mot hans hjärninflammation han fick efter borellian) o köpte cola, o chocklad till mig o en tidning. jag ligger i CTG en stund och sen när Jimmy kommer tillbaka har värkarna börjat mer o mer och blir tillsagd att gå mer för o se om värkarna blir tätare. Vid 14 tiden kommer narkosläkaren o sätter in EDA på mig, gör lite små ont, men ack så skönt de va efteråt. (vid detta laget tjöt jag nästan av värkarna)
Därefter får jag mer o mer värkar, uppe och går, går på toaletten eftersom jag fick dropp när jag kom in.
klockan 16 är jag öppen 5 cm, de tycker jag ska gå lite till, men jag har så ont, ÄVEN fast jag fick EDA så hade jag så ont, barnmorskan kom o klappade mig på huvudet o lugnade mig, Jimmy försökte prata med mig, men jag va så inne i mitt arbete att jag inte ville prata med ngn.. hade verkligen så ont.. barnmorskan ville att vi skulle röra på oss mer, men jag vägrade gå upp ur sängen för hade en så konstig känsla så undersöker hon mig 16.43 coh jag är då öppen 10 cm redan, jaa då va de bara o vänta på krystvärkarna sa hon, tur du inte hann upp, kunde ha blivit farligt sa hon o skrattade =).. tur jag fick en med humor, annars hade jag blivit galen =P
16.45 har jag riktigt ont och skriker nästan av smärta, så får lustgas, vilket faktiskt hjälpte då de värsta värkarna kommer, sen kommer trycket neråt, dags o börja krysta, krystvärkarna kom vid 17 och 17,02 är hon född :).. de tog alltså inte alls lång tid för mig o krysta. I journalen såtr det att flickan som glider lätt i framstupa kronbjuddning, läggs på mors mage, skriker =).. de va UNDERBART o höra henns skrika o hon va så sööööt! Såklart klippte J navelsträngen, han va bra under denna förlossning med, stöttade mig mkt och puschade mig. Vad hade jag gjort utan honom? vad hade jag gjort utan den underbara Barnmorskan jag hade?
efteråt undersöks både jag o Telma, jag sprack inget eller fick ngn bristning, vilket va underbart =)..
Telma ammas och mår bra. hade väldigt jobbiga eftervärkar men de gick ändå.
Telma vägde 3845 och var 51 cm lång.
Kommentarer
Postat av: Kicki
jag tycker det låter som du haft ganska bra förlossningar :) är du nöjd med dem? :)
Postat av: Emelie
vad man längtar efter nästa förlossning :P Dock hade jag ju en super förlossning med och inget som drog ut en massa timmar :P
Hoppas det är bra med er alla :)
Postat av: Lisa
Låter som att Thelma var värre än Teodor? :)
Postat av: jenn
Jo bara bra här med :) Händer i veckan då babe? Du och Jenna får gärna säga till om ni ska ut och gå ngt om ni vill, för jag hänger gärna på ngn dag ;)
Postat av: cissi
jo nu är huvudet bra :) hur är det med dig?
Postat av: Ann-charlotte
Åhhh du har haft en bra förlossning gumman....
Nu längtar man ännu mera att man ska föda själv å få snutta på bebis.... =)
Postat av: sarah
låter som om din förlossning gick bra, och ganska så fort :) hoppas bara min kommer bli bra också. börjar bli lite nervös nu :P hehe.
Trackback
